Kallt!

Är det inte hur kallt som helst?

Nu vet jag att vi absolut inte har det kallast i Sverige, men vi är ju inte lika vana vid kyla som ni i norr heller!

Kommer västsvenskar att klara en sån här lång kall vinter eller behöver vi en paus i mitten med lite plusgrader? Och viktigaste frågan : Kommer vi få en paus med plusgrader i mitten?

Jag går väldigt gärna med på några minus till början av mars, då slipper man lera och pissregn, jag menar lera och tråkigt väder kommer vi ju få så det räker ändå!

Men just nu är det onödigt kallt!

Igår stog det -45,7 grader på vår termometer, den kanske överdrev lite med tanke på att på den andra stog det -8,5, men 8,5 minus är kallt nog!

Fast när jag red i padocken nu ikväll så kändes det mer som 45,7 minus kan jag säga! Jag är knappt återställd ens efter en skollhet dusch! Jag tror det är dags att göra en kopp te eller varm choklad...



Hursomhelst så var iaf min krullis jätteduktig! Red inte bara en kortis men han var jättefin idag( eller ja, typ alla dagar), gjorde lite öppna i skritten åt båda håll, fin i traven, tränade mer på sökning till handen eftersom han undviker sökningen lite för mycket och sen lite galopp åt båda hållen :)

Pink fick vila idag, det var träning i ridhuset och som jag sa, det va inte direkt värmebölja ute, men imån!

Då kommer pappa med och fotograferar! Då blir det ridning på både Teddy och Pink, ska bli skoj med lite nya ridbilder på de båda!

Nu blir det nog den där koppen te... och återgå till att fixa bilder :-)

Snabbfotning

Japp idag vart det snabbfotning, för den som undrar kom jag på namnet nu och givetvis betyder det att "man blir fotad en snabbis" , detta fenomen brukar uppstå när man har bråttom, när man får känslan av att bo i Antarktis eller när fotografen egentligen inte vill fota idag(eller nån annan dag för den delen heller), vanligtvis är det en kombination av alla tre.

Som idag.

Om man blundar så kan man för en sekund tro att man befinner sig... alldeles för långt i söder och då menar jag inte Italien. Antarktis och Onsala har vissa likheter ibland. Ibland.



Isvindar eller inte, jag har velat ha bilder på Teddys nya trick sen han lärde sig det( var det i tordags eller fredags förra veckan?) Och mamma skulle hjälpt att fota i helgen men vi hann inte och idag ääntligen fick jag pappa till att snabbfota lite!

Teddy lärde sig alltså att stegra förra veckan och han är så supersöt! Dessutom lärde han sig stegra fint direkt, högt med välvd överlinje, inte lika värdelöst som Pink i början! Så nu stegrar båda mina stjärnor jättefint!

 Min söting!

Min älskade Pink får däremot fotas nån annan dag, jag tog kameran och skulle dokumentera hans fantastiska vinterpäls, men det blev inga bra bilder(inte för att jag var speciellt engagerad för att få fina bilder) så jag får dokumentera nån annan dag istället, för det ska ju bli sol här  flera dagar nu!(säger de)

Jag red Pink i ridhuset och han va riktigt riktigt, duktig idag!
Gjorde fina skolor, mjuk i kroppen, stressade inte upp sig, gjorde fina sänkningar både från marken och uppsuttet och var bara allmänt glad och villig i träningen! Duktig Pink!

Christiane Slawik

Idag skulle mamma egentligen fota mig oh Teddy, men tyvärr blev det inte så, det får bli imån istället hoppas jag!

Så då tänkte jag att om ni har tråkigt här vid datan på en lördagkväll och gillar Akademisk Ridkonst, ja då hoppas jag inte n missat Christiane Slawiks bilder!

Bilden ovan är på Christofer och Saxo från fotograferingen i Danmark med Christiane Slawik, snälla som mina tränare är så fickk jag följa med ner(för er som inte visste är Slawik min största inspirationskälla!) och självklart hade jag kameran med!

Fotograferingen var jättekul och givande och jag var verkligen superinspirerad när jag kom hem!
Christiane Slawik verkar också vara en underbar människa, hon var jättetrevlig, rolig och givetvis en mäsare på att fota hästar!

Bilderna hittar du bland annat nederst på första sidan :) Sen finns det ju massa mer inspirerande bilder på Bent och några andra!

http://www.slawik.com/en/schlagwort/akademische-reitkunst

Vinterns Återkomst

Vinterns återkomst gör mig stark.
Inte på ett glatt sätt även om jag gillar vinter och snö, utan detta handlar om vattenhinkar.

Jag märkte det idag, idag fick vi nämligen stänga av vattnet i stallet och nu blir det till att bära vattenhinkar  till Pink varje dag, jag tog ner hinkarna till andra stallet och tvättade och fyllde på vatten, sen började jag bära.

Det är lite ringrostigt nu i början, man har blivit en svag stackare över sommaren och man lär sig att ta på sig vantarna men främst av allt lär man sig att fylla på med vattenkannor istället(det kom jag på här och nu i soffan, imogon kanske jag kommer ihåg?)
Iaf, jag tog någr raska steg mot dörren och redan vid första hindret började jag vekna, väl igenom dörren hade jag stallplanen framför mig och nu börjar det bli riktigt jobbigt!

Jag håller andan och försöker att inte bry mig om att armarna vill lossna från axlarna och det var svårt ska ni veta! Andningen börjar bli tung och jag ser framför mig flera månaders tortyr... men shit vilka muskler jag kommer få!

Tillsist når jag målet - Boxen.

Till min förfäran är boxdörren stängd, det blir ännu ett extra lyft(men en sekunds vila också). Jag tar mig  förbi boxdörren och är nu framme vid hängarna som inte är vanliga hängare utan dessa sitter högt upp och är verkligen dödsstöten på detta helvete!
Jag satsar... armarna är helt slut... och tillsist efter en kort fight så hänger den där- YES! Nu är det bara en kvar!
När den sista också är uppe är det enda som fattas lite stretching, sen är dagens träningspass över.

Nästan.

Sen ska man ju hämta hästen i hagen också, med lika mycket snö som i vintras blir det som två hårda träningspass direkt efter varandra  men det är inget man behöver oroa sig över än sålänge då det inte är i närheten av så mycket snö som i februari.

Vi kan lätt konstatera att vi hästtjejer kommer se ut som bodybuilders i april.

Om man har hästen i utebox då för annars kommer man bara ha väldigt vältränade ben.

Dagen som jag väntat på...

Idag kom dagen som jag väntat på... länge.
Jag har väntat sen 14 juli och idag hände det och jag överlevde ska ni veta! Det gjorde jag iofs förra gången också, men jag har fortfarande ont i ryggen och så.

Jag pratar alltså om den gången då Teddypojken fick cpryck och kastade av mig och sen dess har han gått som en klocka, inte visat nånting!
Han fick säkert värsta bockrycket de gången av en anledning, fast som jag inte vet och jag är säker på att det inte va för att han bara ville kasta av mig.

Jag har alltså väntat på nästa gång det ska hända nåt och jag har hoppats att jag skulle sitta kvar när det händer vilket jag också gjorde!

Jag red alltså i padocken nu på kvällen och han va som vanligt jätteduktig, fast lite lat dock, jag tog skritt o trv åt båda hållen och galopp till vänster och allt gick fin-fint. När jag skulle ta högergaloppen(som han har svårast för) så segade han sig och bara travade fort istället fö r att ta galoppen och sen vet jag egentligen inte riktigt va han gjorde, han gjorde nån sorts sidvärtes räserhopp och kastade sig iväg, men jag satt både kvar och fick stopp på honom!

Så nu e jag glad och det känns bra att det äntligen hände nåt mer och att sitationen löstes på bästa sätt!
Jag gjorde ett nytt försök och fick högergaloppen också! Duktig häst!

Innan jag red Teddy tränade jag ju med Pink också, jag tror faktiskt det börjar hända grejer nu!
Vi tränade lite övergångar och en del skrittarbete och han va riktigt duktig!
Nu längtar jag tills imorgon!

Nattpasset

Japp, de flesta gångerna jag är i stallet (nuförtiden när det är vinter o allt) så är det kolsvart. Man får närmast känna sig fram och när man väl hittat en häst så får man känna på den så det verkligen är nån av mina hästar, är de långhåriga så är de mina för de är som två raggbollar båda två.

Det där om mörkret va kanske lite till överdrift, vi är faktiskt ganska moderna och har lampor här ute på landet också men jag undrar vart solen tar vägen egentligen? Den ska ju vara häär med oss och lysa så man ser den där vatten(eller ler)pölen som man alltid trampar i (med gympaskor) och lysa upp omgivningen så mina fina hästvarelser slipper hoppa omkring och skygga för sina egna skuggor. Det är orättvist helt enkelt!

På tal om detta blogginlägget tex så va jag i stallet på kvällen idag i det kolsvarta mörkret(som vanligt, men det kanske redan framgått?) och jag var till och med så duktig att jag red i padocken på Teddy i regnet och med alla luriga skuggor som förföljer honom och han va skitduktig!

Pink däremot han fick gå en sväng runt stallet, sprang på den lilla raksträckan, sen fick han återgå till kvällsmaten och äpplet. Han vart lycklig utan träning, men imorgon - då ska han allt få träna!

Saknar...

Här sitter jag och saknar mina hästar!
Jag är ridsugen! Jag vill åka dit nu och bara krama om mina fina hästar och träna med dem!
Igår skrittade jag ut på Pink och dagarna innan har det mest vart helt och hållet oseriös ridning, jag har inte vart på humör helt enkelt, då trämsar jag bara omkring, hoppade lite ena dagen och han va så duktig!

Teddypojken tricksade jag lite med i måndags men sen har jag inte kunnat träna han nånting :-(
Idag ska det iaf bli lite tricks med honom! helst rida!

Pink ska det iaf bli riktig träning med! tjohoo!

Helst vill jag bara borsta och krama mina älsklingar!

Men det får vänta tills ikväll helt enkelt.

Duktiga hästar igen!

Idag var det arbetsdag i stallet, vi håller nämligen på att bygga en ny ridslinga(Tjohoo!) och med "vi" menar jag egentligen stallägaren och några till, men lite får man väl vara med i gänget när några i stallet och grannstallen hjälpte till att röja för den nya vägen!
Den kommer bli så fiin så fin!

Iaf, idag va mina hästar så fantastiskt duktiga, Pink red jag i ridhuset och han skötte sig galant! Och Teddybjörnen, han bugade med endast spöhjälp idag för första gången! Han måste verkligen ha tränat på nätterna! Helt plötsligt bara han kan grejer!

Mina duktiga stjärnor!

Är du en Akademisk Ridkonst Wannabe?

 Det var nu flera år sen jag kom i kontakt med denna fantastiskt roliga texten, det är faktiskt ganska mycket sanning i den om än något överdriven XD
Då är frågan: Är du en Akademisk Ridkonst Wannabe?

Länk till texten!

Hällekis visiting!

Idag va Stine, Liv och Laban här och hälsade på! Jättekul!

Under den korta tiden de va här visade jag lite hur långt vi(jag och krullet) kommit sen Stine såg oss sist, och oj oj! Hon blev så impad att hon höll på att ramla av stolen!  ... okej, hon föll nästan av stolen av en helt annan anledning, men jag lovar att det var fina ord om vår träning!

Stine, min bästaste vän va också snäll och fotade dagens träningspass lite och min lilla Krullis va superduktig idag igen!

Först visade vi de hela två(!) tricken han kan, spansk skritt och buga, jag har de senaste två gångerna börjat träna buga utan att hålla i benet, han går inte hela vägen ned i marken än, men igår va han riktigt nära!

I ridningen va han också jätteduktig, himla fin i galoppen idag! Slappnade av i båda varven, fina avsaktningar och fattningar :-D

Efter det så susade jag till nästa stall, red ut en kortis med min vän Lina. Härligt tyckte både vi och hästarna på denna underbara höstdag!
Men det blev en kort tur för jag hade bråttom, men imån! Då blir det längre tur!

Bästaste hästarna!

Min fantastiska hästar är verkligen riktiga stjärnor och jag är inte det miiinsta partisk!

Jag själv har till och med vart så duktig så jag tränat båda idag på kvällen(varav ena två gånger) och båda var skitduktiga!

Pink tränade jag lite ridning på i ridhuset, riktigt fin va han, gjorde fina sänkningar, mjuk i traven, positiv och energifull i galoppen!
Teddy han fick träna både ridning och tricks och som jag kanske redan nämnt så va båda Åh-så-bra idag!
Jag är så glad!

Imorgon kommer my dearest friend Stine och gör en snabbvisit, då ska hon få se Teddys fina buga och hur duktig han är i ridningen nu!

Här nedan ser ni de bästaste hästarna Ever, en vilt fäktande krulltott och en tjocksmock som fastnat på rygg!

Krulltott eller Tjocksmock -  Mig gör de lycklig ändå!

Senaste videoklippen!

Här är de två senaste videoklippen på mig och hästarna, nu är det ju snart två månader sen iofs, men de är ändå de nyaste jag har :)

Pink höll jag då på att sätta igång efter sparken han fick i hagen i våras och efter sin egen skicklighet i att snubbla och vricka fötterna, så vi hade precis börjat komma igång igen då :)

Teddypojken gick andra gången med stång och va riktigt duktig! Det är både vingligt och ingen sökning what-so-ever, men jag är jättenöjd! och dessutom utomhus i värsta blåsten!

Mina hästar de e så duktiga så!